Vildkatterna igen

Som jag skrivit tidigare så har ju “mamma Tanja” fått en tredje kull ungar. Denna gång var det dock “bara” 2 kattungar. En kolsvart och en svart/vit.

Vi kan ju inte sälja vårt hus och flytta härifrån utan att lösa problemet med vildkatterna först. Jag kan inte bara lämna dem vind för våg. Jag är väl medveten om att det är MYCKET svårt och väldigt sällan en katt klarar sig själv ute. Jag skulle inte kunna leva vidare med gott samvete om jag gjort något sådant.

En kvinna i Karlskrona som arbetar ideellt för Kattkommando Syd har varit en stor hjälp och klippa för mig! Hon är guld värd i detta läge. Hon har fixat både permanenta hem och stödhem till de katter jag hitintills fångat in. Nu är det 2 kattungar, mamma Tanja och pappa Tarzan som ska fångas in innan vi flyttar. De 2 kattungarna har hon redan fixat ett permanent hem till. De ska få bo tillsammans. <3

Projekt “infångning” har startat!  😀

Jag satte fälla avsedd för kattungar. Jag stod inne och tittade ut genom ett fönster för att vaka över fällan så att inte “fel” katt skulle gå in i den. Kvinnan i Karlskrona har fixat tid hos veterinär för kastrering/sterilisering av de vuxna katterna som jag ska fånga. Dessa måste då fångas in vid speciella tider för att de inte ska behöva sitta i fällan för länge.
Den trevliga tjejen som ska ha kattungarna kan komma och hämta dem på kvällarna efter jobbet och på helgerna. D.v.s. kvällar och helger kan jag fånga in kattungarna och tidigt på fredag morgon så kan jag fånga in antingen Tanja eller Tarzan och sen köra dem direkt till veterinären.

Efter att jag vakat över fällorna i ett par timmar så dyker det upp en katt. Det är mörkt ute så det är ganska svårt att genast se vilken av dem det är. När katten kommer upp på vår terrass på baksidan av vårt hus så ser jag att det är mamma Tanja. Jag springer ut i hallen och kastar mig ut genom ytterdörren för att hon inte ska gå in i fällan. De sekunderna det tog för mig att göra detta räckte inte. Hon satt i fällan! Vettskrämd var hon också den lilla stackaren.

Jag fick lite panik och visste inte hur jag skulle lösa detta problem. Täckte över fällan med en filt (p.g.a. att det lugnar katten) och bar in henne i värmen. Ringde sen till min kontaktperson i Karlskrona som då löste problemet åt mig. Jag fick köra till Karlshamn och möta upp en tjej från Ronneby som lovat att vara stödhem åt Tanja så länge. *puh*

Väl hemma igen så var klockan nästan tio på kvällen så jag lade ner projektet och fortsätter nu i veckan. Jag har sett de små kattungarna här igen och de undrar säkert var mamma är. Som tur är så är de i alla fall stora nog att klara sig själva. De vet dessutom var de ska gå om de blir hungriga.
Ikväll hoppas jag kunna fånga en av dem i alla fall.

Så här ser de små liven ut. Ursäkta de dåliga bilderna men jag tar foto genom fönstret för att kunna få dem på foto överhuvudtaget.

Håll tummarna!  😀